lördag 21 december 2013

Vem är GREKEN?

Att vistas i ett främmande land en tid, är för mig en möjlighet att upptäcka hur ett annat folkslag lever, tänker, planerar och ser på livet. Visst är det fantastiskt med natur, mat och upplevelser, men den intressantaste upplevelsen är för mig att hitta "folksjälen". Bästa arenan för att hitta denna själ, är att placera sig på ett café mitt i smeten! Det vet vi ju redan!
När vi häromdagen parkerat husbilen på en strand, beslöt jag mig för att ta ett dopp i det 18-gradiga vattnet. Jag var svett efter en cykeltur, vi från vikingaland ser då ett bad som den naturliga uppfräschningen. När jag som bäst flöt och plaskade i det klara vattnet, stannade en pic up med två arbetsklädda äldre män. Den ene rusade ner på stranden, glodde närsynt på husbilens nummerplåt och ropade klargörande till sin kompis i bilen: -Det är svenskar! Dom är svenskar!
 Grekerna fasar för att bada i härligt 18-gradigt vatten!

Men dom älskar vatten, bara dom får ha en båtbotten under sig!

Bästa studieplatsen - caféet!

Grekerna är, som de flesta folkslag, oerhört stolta över den tid, då landet hade en högtstående kultur - både vad gäller tänkande, konst och samhällsbyggnad. 
En grek på gatan, håller gärna föreläsningar för oss om sevärdheter i omgivningen. 
Ett vanligt uttryck är då: -Under storhetstiden....vilket betyder 2000-3000 år bakåt!
De berättar sedan om rikedomar, kunskaper och framgångar.
När jag sedan ser mig omkring i dagens samhälle, är kontrasten stor. Landet är i kris, arbetslösheten skyhög och priserna lika höga (1,5 liter mjölk: 2,5 €). Skräp, klotter, ogräs, dåliga vägar, ofärdiga hus och ruffiga matställen, vittnar om ett helt annat leverne i nutid. Moralen verkar ihålig, alla som ska ha betalt av oss, ekar: - Only cash! Pengar direkt i egen ficka?
Som motvikt finns vänlighet, nyfikenhet och hjälpsamhet. Och - hur lätt kan det vara att hantera drygt 10 miljoner människor, utspridda på ett bergigt fastland och 2000 öar?!
Nedklottrad vagn på järnvägsmuseum. Men kolla fönstren!

En uppmaning för framtidens Grekland?

Nybyggda hus till salu. Tomma restauranger blir aldrig sålda, fick vi veta, 
eftersom man då måste ta över förre ägarens ouppklarade finanser!

Skaparen gav Grekland en sagolikt vacker natur! Blåaste hav, oändliga bergskedjor med femtio nyanser av grönt, en badälskares dröm om stränder överallt! Turismen är landets största inkomstkälla. Ingen är oberörd av de kritvita husens blå detaljer och av de skickliga byggnationerna i sten. 
Man häpnar över förmågan att fästa borgar och kloster på smala bergstoppar 
- hade invånarna vingar förr?
Det kan gå veckor utan att vi ser en husbil och vi är välkomna att övernatta överallt.
-Grekland är ett fritt land, stå var ni vill, säger invånarna med stolt självklarhet.

Tänk att få ha en paradisstrand helt för sig själv! 
Drickbart vatten finns i strandduschar överallt.
Men att ta sig därifrån var inte helt lätt!
Med en husbil modell större, får man tacka nej till vissa vägar.

Grekerna har inte det som jag kallar god djurhållning. De sätter ut mat till hemlösa katter och hundar, men samtidigt finns det bandhundar vid varje hus, verkstad och odling. De bor i dåliga kojor, står ensamma hela dagarna, får kanske matrester och kontakt med sin ägare nån gång per dag. När vi senast stod på camping hade vi 14 katter runt bilen, förutom grannens utmärglade valptik och några av hennes små valpar som alla var utsvultna. Kajsa kunde inte vistas utanför bilen, katterna visste precis hur lång hennes lina var! Efter två dagar hade vi fått nog och åkte, fast vi hade tänkt att stå där en månad.
Jag frågade en veterinär om det fanns någonstans att lämna de hemlösa valpar vi träffat på.
-Alla kommuner är skyldig att hålla ett hundhem, men tyvärr funkar det inte. Vår kommun gör ingenting. De flesta valpar dör före vuxen ålder av olyckor eller sjukdomar, sa han.
Kan vi påverka EU att arbeta mera för Djurens rätt i medelhavsländerna? Sterilisering av alla hemlösa djur är enda rätta modellen, att exportera djuren till oss löser inga problem här.

Både tiken och valparna skulle behöva mycket mera mat!
Har lagt upp ett nödhjälpslager av hundmatsburkar.
En tik med sina 3 valpar, bodde på en öde strand.
En kvinna kom dit varje dag och gav dem mat. Hur länge?

Vacker vy från hamnen i förra huvudstaden Nafplion.
Här lossas en båt från Turkiet på apelsingranulat, 
som ska bli vitamintabletter åt er som lever i mörkret!
Dags att gå på grekisk julmarknad! Snö - vad är det?
Bosse o Stina promenerar på väg, uthuggen i bergväggen.
Det stupar 10 meter mot havet. Räcke? Icke!
Dekoration utanför dagis!
Så här slår en stenhuggare in sina julklappar!
God Jul önskar vi med en "julros"!












  



tisdag 3 december 2013

RENA, RAMA GREKISKAN!

I guideböcker har jag läst att grekerna är ett folk som gärna bistår med hjälp, utan att vänta sig något i gengäld. Det fick vi erfara i kväll.
På dagarna står vi förstås vid någon strand, men inför natten kör vi till bebyggda områden med belysning. Idag for vi till en grusplan utanför veterinären, som vi ska besöka i morgon. Alldeles intill ligger en verkstad. På kvällen knackade en man på dörren.
-Säg att hunden är sjuk och att vi.... började jag viska bakom ryggen på B, som öppnade. Van att bli bortkörd, van vid husbilsförbud.
Mannen pratade och viftade och visade att vi kunde ställa oss vid verkstaden istället. Planare, lugnare och tystare! När vi körde upp på asfalten, gick han in och tände ljuset i lokalen - för vår trygghet! Vi satt länge och tårögda över denna omtänksamhet! Vi har köpt med klistermärken med en dalahäst på. Han ska få en sådan i morgon!
                                     
Stranden på dagen.....

                                   
                               .....men bland hus och ljus när solen går ner!

Vi fick nys om att en penningstark, "galen" tysk hade byggt en riddarborg  vid havet! Måste ses! Vi snirklade dit via "grönsaksvägar", som jag kallar leriga stigar som används mellan växthus och olivodlingar. Vi såg den på långt håll, ofattbart! Ni vet hur grekisk bebyggelse ser ut: låg, vitmålad, tegeltak. Här fanns hela pojkdrömmen! Riddare, vindbryggor och massor med torn. Det enda som fattades var en trängtande jungfru! Inte nog med detta: bredvid borgen låg en murad häst! Så stor att det rymdes en 2-rummare inuti kroppen! Veckans upplevelse!




Växlande väderlek - nu har vi helt klart för oss vad det uttrycket innebär!
Hetta, ljumma bad, stekande sol avlöses av en vecka med skyfall, evighetslånga och hamrande åskväder. Vi läste i guideboken att Peloponnesos har en mycket regnig vinter, 
men ... det fixar vi när vi kommer dit, tänkte vi. Är nog inte så farligt. Positivt tänkande bara!
Vi spelar spel, bakar bröd, läser Alice Munro, äter gott för att hålla de regntunga skyarna borta. Men, det är inte förrän vi hör om vinter, snö och bister kyla i Sverige, som vi kan njuta oss igenom de strilande dagarna. Här låter de naturen ta hand om regnvattnet. Så blir det floder av vägarna också!
Brunt vatten istället för asfalt.

Det är något fel på det grekiska språket. Rättare sagt med bokstäverna! Felet ligger i att de inte ser ut som våra. Det går inte ens för en fantasifull människa att gissa sig till vad de ska föreställa.
Därför har vi inte lärt oss grekiska än (var tror ni uttrycket: "rena grekiskan", kommer ifrån?), vi väntar tills dom tagit sitt förnuft tillfånga och börjar använda våra bokstäver. Jag behövde två dagar för att träna in ordet havregryn, som jag sedan med lätt nonchalans uttalade så perfekt att biträdet begrep direkt. Hon hämtade påsen och höll sedan en kvarts föreläsning om allt man kunde använda grynen till. Tyvärr kunde man inte koka gröt på dom, sa hon, fast jag påstod det.
Sekund heter på grekiska: dhefterålleptå (om man skriver det som det uttalas). Att hålla reda på var betoningen ska ligga blir övermäktigt, nån gång måste man ju andas! Att JA på det hellenska språket heter NE, ligger ju bara i linje med detta! Förstår ni nu vad jag menar?!

Har på facebook förstått att alla i hemlandet firar advent med samtliga tillbehör. Blev lycklig idag, när vi under en stadspromenad fick se en grekisk adventsstjärna!  Passar bra att tillönska er en skön advent, fast vi inte har varken pepparkakor eller blinkande ljusslinga. Men, det har väl ni!

Uttala det här om ni kan!

söndag 24 november 2013

OLYMPISKA SPELEN!


I det antika Grekland var sport en viktig del i pojkars uppfostran. Flera tusen år f.Kr. vet man att det hölls idrottstävlingar på Kreta. Till att börja med ordnades sådana i de flesta byar, men snart blev idrottskamperna i Olympia (på Peloponnesos västkust) de viktigaste. De bästa idrottsmännen samlades där vart fjärde år till tävlingar. Det blev till och med ett tidsbegrepp med fyra år, ungefär som sekel och decennium. Först möttes man under en dag, men så småningom blev antalet dagar fler och fler. Allt skedde till guden Zeus ära och var i grunden en kulthandling. Män, som i vanliga fall krigade mot varandra, uppträdde fredligt under tävlingsdagarna. 
Det fanns olika straff för den som inte skötte sig.

En mäktig känsla att gå omkring på platsen där Olympiaden startade!

År 393 f.Kr. hade 293 spel genomförts och ett enormt stort område bebyggts. Den pampigaste byggnaden var Zeus tempel ( 64 x 27 meter, med 38 stycken 10 m höga pelare!). Bygget finansierades med krigsbyte och byggarbetare var som oftast: slavar och krigsfångar. Där fanns ett gymnasium, dit unga män fick åka och träna i god tid före spelen. Hus för gäster och domare, liksom badhus och restauranger rymdes också.
Så här lär det enorma Zeustemplet ha sett ut.

Idag ser man de imponerande byggdelarna i ruinerna.

Idrottsgrenarna växlade och utökades vartefter, men från början var det i fem grenar man tävlade: löpning, brottning, diskus, spjut och längdhopp.
En annan populär och krävande gren var att slå volter över en tjur. När djuret rusade mot idrottaren, skulle denne fatta tjuren vid hornen (oj, så gammalt är det uttrycket!) och göra en baklängesvolt över tjurens rygg och sen landa på marken och springa vidare. Synd att den grenen inte finns kvar, den känns så tv-mässig och sympatisk, i och med att de inte har ihjäl tjuren!

Tjurhoppning - en bortglömd olympisk gren.
I längdhoppet hade man vikter av sten i händerna för att få hjälp med upphoppet.
De slängdes bakåt strax före nedslaget.
I brottning behövdes inga domare.
Den som erkände sig besegrad höjde sitt pekfinger.
Skulle inte vilja möta någon med dessa "boxhandskar"!

En stensatt gång ledde ut till arenan, en grusplan (212x28 meter) som omgavs av sluttande gräsbevuxna vallar, där 45.000 åskådare fick plats, sittande på marken. En rad stolar hyste prominenta gäster.
B ute på arenan. Håller han månne på Grekland, 
eftersom han är iklädd landets färger!

Olympiadens första dag, gick alla tävlande i procession till Zeus tempel och svor den heliga eden. Så tändes den olympiska elden och än idag finns eldstaden kvar, men vi lyckades inte få reda på om elden i nutid tas från Olympia till den ort där spelen ska hållas.
Alla tävlande var nakna och insmorda med olja och sen pudrade med sand. Åskådarna fick ha kläder, men kvinnor var förbjudna att bevista spelen. Det berättas att en kvinna, som tillhörde en släkt med många olympiska segrare, hade en son som skulle ställa upp i brottning. Modern ville så gärna se pojken tävla, så hon klädde ut sig till man och låtsades vara tränare. När sonen stod som segrare, blev hon så glad att hon sprang fram för att krama om honom, varvid kläderna föll av och det uppdagades att hon var kvinna. Straffet, att knuffas nedför ett stup, slapp hon eftersom hon tillhörde den kända idrottsfamiljen. Men, resultatet blev att även publiken fick åse tävlingarna utan kläder!
Segraren på 100 meter fritt, i turistklassen!

När romarna erövrat Grekland, ställde kejsar Nero upp i spelen. Han ville vinna till varje pris, så han fuskade till sig lagerkransarna, som var den tidens medaljer. Doping och fusk verkar inte vara ett modernt påfund!
Tävlingarna upphörde så småningom. Alla byggnader på Olympia raserades vid krig och jordbävningar.
Ett otal forskningsresande och arkeologer besökte platsen under 1800-talet och gjorde insatser för utgrävningar och restaurering.
Den som skakade liv i nutidens Olympiska spel var den franske baronen Pierre de Coubertin, som lyckades få till stånd en tävling 1896 i Aten. Första gången man gjorde en ceremoni av att elden fördes till tävlingsplatsen, var vid Berlin-olympiaden 1936.
Och nu får ju även kvinnor tävla. Eller hur, Carolina Klüft!

torsdag 14 november 2013

I TORRT OCH VÅTT!

När vi kom till södra delen av fastlandet, där det gör en vinkel in mot Korinth och Aten, till staden Mesolonghi, fortsatte den välsignade solen att gassa och vi tillbringade tre dagar ute på en sandö med restauranger, toppenbad och palmskugga för Kajsa. B passade på att fylla år, så på fm bjöd jag honom på fika och den godaste chokladkaka vi nånsin ätit! Caféet hade byggt bryggor ut i sjön med plats för sittgrupper och vi blev naturligtvis eld och lågor - kunde vi bygga sådana i Snäcke?
På kvällen åt vi god middag på en fiskrestaurang, med en katt och två hundvalpar som bedjande åskådare. Tyvärr blir många hundars öde likt sommarkatters i Sverige. Jyckarna håller sig till en restaurang, får mat av ägare och gäster under turistsäsongen. Sen stängs matställena och hundarna blir kvar. Då finns inte ens mat i soptunnorna.

På sommaren finns cafémöbler på bryggorna! Häftigt!
Visst är det härligt grekiskt! Grattis Bosse!

Grekerna, både män och kvinnor, verkar väldigt trygga när de badar. De går lite makligt ut i vattnet, börjar simma ut till havs, simmar och simmar till man knappt ser dom längre. Där simmar de omkring och återvänder efter nån timme in till land igen. Inga hajar eller underströmmar här inte!
B svalkar fötterna och kollar om simmarna ute på havet klarar sig.

Jag cyklar gärna i förväg när vi förflyttar oss.
Folk tror jag är ett ufo med cykelhjälm, det har inte ens mc-förare!

Vid hamnen landar fiskebåtarna sin fångst på fm.
 Finklädda kvinnor kommer och handlar 
och rensar fisken där, innan de går hem.

Solnedgångarna ger fantastiska föreställningar.
Bara att sätta sig på första parkett och njuta!

Så var det dags att ta språnget över till vårt mål för vintern: Peloponnesos! Jag vi behövde inte hoppa, det finns en nybyggd, enormt lång och vacker bro över till ön. Färden över kostade 120 kr.

Nu har vi stått på camping i 3 dagar. Våra kompisar Julian och Stina ligger några dagar före oss och skickar koordinater till fina ställen de upptäckt. Välordnat som en charterresa!  Guden Tor har varit på besök i flera dagar och härjat runt ihop med någon grekisk regngud. Vi har fått veta att bönderna här lägger ut förgiftat kött på stränderna för att avliva alla vildhundar efter sommaren! Så det är riskfyllt att vandra där med Kajsa, innan vi hinner reagera kan hon ha glufsat i sig något. Det sägs att veterinärerna säljer paket med motgift, ifall man skulle ha otur, men det känns väldigt oroligt att vistas på stranden!
Campingen är jättestor och charmig, ägarinnan mycket trevlig, varmvattnet outsinligt och det är säkrat 16 ampere, så jag bakade igår och idag får vi ungsstekt potatis och falafel till middag!

Visst blir man glad av färger!

tisdag 5 november 2013

ABBADJI = boule!

Med en stövares luktförmåga, spårar jag ständigt upp boulebanor i de samhällen, där vi landar några dagar. I vår favoritstad Preveza (storlek som Åmål) hittade jag en bana och pratade kroppsspråk med en 200-årig grek som satt där på en bänk. Jag sa "Soidhia", han sa "Palme",  jag sa: när spelar dom boule här?, han sa: kl 5!
Prick 5 var jag där när de grekiska gudarna trädde in på arenan. De vinkade inbjudande att vi fick vara med, men B avböjde artigt. Han tog hand om Kajsa.
Jag spelade med dem i fyra dagar, lärde mig att det heter Abbadji (fonetiskt) och för att jag skulle komma ihåg ordet, sjöng de en Abba-låt och spelade luftgitarr. Jag hängde med bra i spelet och vi blev jättekompis med Panos, en elektroingenjör, med en enorm samling med gamla mc, som han visade bilder på i sin surfplatta. De frågade om de fick komma till Sverige och spela mot vår klubb i Åmål och när jag bjöd in dem, fick jag samtidigt lova att de skulle få vinna!
Mina boulevänner, Panos är tvåa fr vänster.

Jag har gjort en fiffig uppfinning! Mitt ena öra har börjat läcka in vatten när jag badar. Eftersom jag älskar att simma under vattnet, ställer det till problem. Använder därför en öronpropp. Glömmer öronproppen och fortsätter att ha problem. Kläckte idén att binda fast proppen vid baddräkten, så att den alltid skulle vara med när jag gick till stranden!
Fäst med guldtråd, förstås!

B:s födelsedag närmar sig med stormsteg. Dagarna är fyllda med tårtbak och ljusstöpning!
De storslagna firarplanerna kom av sig när jag läste i guideboken, att grekerna slutar att fira sin födelsedag, när de fyller 12! Efter det firar de istället sin namnsdag. Grekbarn har sedan urminnes tider fått namn efter mor-och farföräldrar, men senaste flugan nu är att döpa barnen efter hjältar i den grekiska mytologin. Kan det vara en önskan att med hjälp av övernaturliga krafter ta sig ur den urusla ekonomiska situationen i landet?!
Här inne BOR det någon som inte har haft råd med gångjärn till dörren.

Mina etologiska studier av den grekiska kulturen, har hittills resulterat i en ovetenskaplig slutsats:
grekerna är hungriga och lata!
I varje by och stad pilar ett stort antal mopedbud med pizzabehållare, kors och tvärs, dygnet runt.
Annars läser jag att grekerna är det folk i Europa som oftast äter på restaurang, särskilt på söndagar.
Priserna i Grekland är höga: diesel, camping, mat är som hemma, 
att äta ute är något billigare än i Sverige.
B har sin egen prisjämförelse i Kellogs Cornflakes och var nära att lämna landet, 
när han såg att ett kilo kostar 100 kronor, mot 35 kr i Sverige!!
Men sjukvården är gratis fick jag erfara, när jag uppsökte akuten 
för en starkt inflammerad lilltå (skorpionbett?)
Och utanför sjukhuset stod 6 (SEX) ambulanser klara för utryckning!
Elvis-pizza på väg ut till hungriga greker.
B tränar på att gilla café-livet.

Vi gjorde en utflykt till en av de otaliga fornlämningar från den grekiska storhetstiden.
Vi besökte en amfiteater, en lång stadsmur och en äng med sluttande sidor, som jag direkt såg var den första olympiska arenan. För att känna på historiens vingslag, gjorde jag ett hundrameterslopp med ett fantasilejon i hasorna. En fransk turist (han i bakgrunden) tyckte jag såg ut som Carl Lewis syster och jag vet inte än idag om jag ska ta det som en komplimang!
Visst är jag mer lik Carl Lewis än hans syster?!
De vackra porten i stadsmuren,
renoverad av nutidens greker.
Fiske dygnet runt - det är livet för grekiska män.
Pratade med njutande svenskt par från Landskrona,
som seglar i Medelhavet halva året.
Älskade Kurt Cobain, vig och vältränad, 
trots en hel del promille!
Så planterar man kryssbollarna här!