Visar inlägg med etikett väder. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett väder. Visa alla inlägg

lördag 14 mars 2015

Möte i MU

Jag är lite kluven till firandet av Kvinnodagen på Sicilien. Det verkar vara just en enda dag som hänglåset snäpper upp och kvinnorna släpps ut från hemmets fångenskap och får flyga fritt. Som en svärm färgglada fjärilar svävade de in på den restaurang, där vi med våra vänner Eva och Lars beslutat att äta middag. Vi befann oss i San Vito lo Capo, Siciliens nordvästra hörn. En ljuvlig badort i vackert väder, men Eva och Lars, som sedan fyra år hyr lägenhet där 8-9 månader om året, var deppade över den gångna vinterns regn och kyla.
Som tur var kom vi en stund före de 50-60 fjärilarna, som höjde ljudnivån upp över takåsarna. Lars och Bosse var de enda männen på restaurangen och blev utan den söta mimosakvisten med rosett och cellofan, som förärades alla kvinnor. En speciell matsedel presenterades som ett hoprullat ark med guldband. De manliga kyparna rörde sig som smidiga matadorer mellan bord, barnvagnar och Kajsa, som då och då försågs med vatten. Kvinnorna hade stajlat sig och trippade nöjt omkring på sina stilettklackar. Deras behållning blev en glammig kväll, god mat och gott vin. Männens vinst blev ett härligt klirr i kassan.
Eva och jag viftar med våra mimosakvistar.

Vädergudarna i MedelhavsUnionen (MU) hade samlats för höstmöte. 
Prognoserna om kommande vinterns väder var redan mailade till
alla SMHI-stationerna i Europa som hade betalt sin prenumeration. 
Men nu gällde det att besluta om det verkliga vädret.
Vädertipsen, som de sålt för dyra pengar,
var sådana de fått fram genom att dra lappar ur en hatt.
En kul grej en kväll med mjöd och helstekt gris.

Åskans gud, som alltid hänvisade till sin farfar Tor i Norden, blev som vanligt ordförande.
Han hade mest kraft i stämman. Guden Storm kunde visserligen sopa undan hans argument, men Åskan brukade ändå få sista ordet, även om moder Sol i kraft av sin förhandlingsförmåga lyckades få alla nöjda, med en känsla av att just de hade vunnit.
-Kvinnans list..., brukade Molnens gudinna nöjt nicka.
-Och lust..., tillade fader Måne som ofta körde rollbyte med moder Sol,
allt för att förvirra och försvaga de andra vädergudarna.
Nåväl, guden Regn hade fyllt på vattenautomaten
och när alla fått var sitt glas kunde mötet börja.
-Jag röstar för att hela medelhavsområdet får sol hela vintern,
framförde moder Sol med glöd.-Det är nu bevisat hur viktigt det är med D-vitaminer.
-Men då blir ju vi arbetslösa, smattrade guden Hagel.
-Om jag måste gå på a-kassa, kommer jag inte att ha råd att åka runt och ösa ut mina monsunregn, skvalade Regn. Dom är inbokade sedan länge. Jag behöver min vanliga lön och helst OB-tilläggen också. Det är dyrt att ligga ute och jobba.
-Jag har också några jobb beställda, dånade guden Orkan.
Visserligen är jag glad om jag slipper,jag har liksom tappat kraften.
-Hörrni, era egoister, viskade guden Dimma. Kan ni inte sätta människornas bästa framför
era löner och arbetsvillkor? Ni kan få ledigt en vinter, Solen och Månen får gå jour.
Nu blev det ett förskräckligt rabalder.
Alla överröstade alla, det ven och dundrade och piskade genom luften.
Moder Sol vred på full ljusstyrka. Rummet blev lysande vitt och bländande. Det blev tyst.
-Jag är besvikna på er, som inte ens kan enas om vädret för vintern. Varsågoda, släng era väderprognoser i papperskorgen. Jobba var ni vill. Jag avgår!
Precis när moder Sol skulle trycka på delete, blåste Storm på pin kiv en pust mot henne.
Papperskorgen for iväg, ut genom fönstret och tippade vädren rakt ner mot Medelhavet.
Allt hamnade på Sicilien. Tråkigt nog hade Solen inte hunnit att slänga sitt väder i korgen.
Så kommer det sig nu att ön, sedan urminnes tider, inte haft så mycket Regn och Storm 
och så få soldagar under en hel vinter.
Vi i husbilen har därför beslutat att lämna vår favorit-ö två veckor tidigare än planerat.


Sicilien blev i vinter sophög för allsköns dåligt väder.



Naturen får ge vika när gudarna Regn och Storm far fram.

Vi besökte Mazzara del Vallo, en charmig stad med keramik som signum. 
Detta kommer sig främst av att borgmästaren är keramiker och har på "lediga stunder" 
utsmyckat hela staden: torg, väggar, urnor och otaliga, vindlande arabiska gränder.



 Åh, en mosaikvåg skulle passa fint vid slussen i Snäcke.

Svart-vitt kakel är snyggt!

Kaklad Fiat 500 är ännu snyggare!

Vi stannade naturligtvis på våra favoritplatser Bonagia och Cornino, två fiskebyar vid en paradisbukt med mäktiga berg i kanterna. När vi satt ute i stolarna, en fjuttig soltimme, kom ett gäng svenskar marscherande förbi med stavar och glatt humör. De skulle via den nya strandpromenaden ta sig bort mot Cornino och upp på berget Cofano. Två italienska guider berättade för oss att de regelbundet leder grupper från Sverige på vandringar i området. När vi stod vid Bonagia såg vi varje dag en gul Piaggo tuffa runt parkeringen för att rasta en stor, vit hund.

2 miljoner euro (från EU) kostar strandvägen bort till Cornino.

Berget Cofano - fin utsikt.

 Bukten mellan Bonagia och Cornino.

Härlig vandring uppför berget Cofano.

På Sicilien finns tre stora tempelområden. Här är vi på det till ytan största Selinunte. Bosse försöker bringa ordning på alla byggdelar som ligger kringströdda. Greker och romarna skulle varit gröna av avund om de sett nutidens byggställningar.




Vi tog också en sväng in i Trapani och blev kvar en vecka på grund av oväder. Uppkopplingen var finfin och eftersom jag prenumererar på Ztory, kan jag ladda ner och läsa alla svenska tidskrifter för 99 kronor i månaden. Vår dieselvärmare har gått i strejk (trots åtskilliga besök på JR-larm) så vi fick snåla med gasolvärmen. Det var bara att gotta in sig i filtar, springa ut med Kajsa mellan skurarna, flytta bilen i lä när stormbyarna vände och läsa allt från Se och Hör till Forskning och Framsteg.
Trapani är en modern stad, eftersom den bombades sönder i andra världskriget, men några vackra byggnader och smala, vindlande gator finns kvar.



Vakthunden innanför affärsdörren är insvept i en varm pläd.


Getter i storstan får lära sig trafikvett.

Så kom vi äntligen upp till San Vito lo Capo - en pärla i vackert väder!
Tyvärr var det regn och rusk även här och vi tog in på camping några dagar för att tvätta, få elvärme och laga god mat i ugnen. Och förstås träffa vännerna Eva och Lars, som vi mötte här för tre år sedan. Då tipsade vi dem om att låna böcker via läsplattor, nu hetsade vi Lars att köpa en surfplatta och läsa tidningar via Ztory. Kul att föra civilisationen till Sicilien!
Nu har vi bara Palermo och norra kusten kvar innan vi lämnar vår ö för denna gången.

 Svart springare slår snett uppåt.


Hallå! Vem är du? Vad vill du? 


Ska jag ta den... eller den... eller den....?


Siciliens symbol - den treuddiga ön.


tisdag 11 februari 2014

5:2-DIETEN

Vi har nu uppfunnit en Väder-diet! Det innebär 2 dagar regn och sen 5 dagar med slösande, flödande sol! Konstigt nog glömmer vi bort att det har stormat och spöregnat, när vi några dagar senare sitter och svettas i våra solstolar! Det är först när jag tömmer kameran som jag ser stormvågorna och regnbågen. Under regnperioderna har vi parkerat tätt bredvid en restaurang och surfat på deras wifi, på så vis har vi inte saknat varken sol eller promenader. Naturligtvis betalar vi tillbaka genom att käka på restaurangen och hämta deras goda veg.pizza när vi har soppa till middag!
Storslagna scenerier utanför husbilsfönstret!

Bäst att förankra soffan i stormen!


Och så är det över för den här gången.

Peloponnesos är egentligen en halvö, men har skilts från fastlandet genom Korintkanalen. Ön ser ut som en hand, med fingrarna nedåt och tummen mot höger. Vi har nu sökt oss allra längst ner på  "pekfingret", till staden Neapoli. (Alla orter här i Grekland kan stavas på minst 3 olika sätt!)
Det är turistfritt och lugnt, vi kan parkera husbilen mitt i centrum, på cafégatan, där vi har gratis surf. Naturligtvis gynnar jag dom med en och annan capuccini eller Frappé (kallt kaffe m skummad mjölk) om det är varmt. Är man godissugen kan man få vaniljglass i frappén, men när jag ville ha det i VARMT kaffe, stirrade de på mig:- Men då smälter ju glassen! -Ja, sa jag, det är ju det som är så gott!

Kafeérna är ofta popigt inredda....

...glödande solnedgång på strandpromenaden.

Neapoli är urtypen för en grekisk stad vid Medelhavet: skyddad hamn för fiskebåtar, pir för stora båtar, "framsida" med lång och bred strandpromenad med caféer, lekplats, skuggträd, "baksida" med halvfärdiga hus, gränder, pytteaffärer. Bergen bildar ryggstöd, vägarna vindlar vackert. Mellan nyputsade lägenheter för turister, finns skräptomter och skrotbilar. Ja, ni har sett det överallt.
Ibland får vi en riktig överraskning, som när vi såg denna trappa! Kameran!

Stairway to heaven!

Piren där ö-färjan lägger till. Neapoli i bakgrunden.

Inredning i bageriet, titta på harven som hänger på väggen.
En planka med stenar i utmejslade hål!

Urtypen för en grekisk man: sjömannen och fiskaren.

Urtypen för en svensk husbilsåkare: vattumannen..
drickbart vatten finns fritt överallt i Grekland.

... och soldyrkaren!.

Fikonen sätter frukt på kala grenar.

Häromdagen hörde vi ett brummande och ett tutande och upptäckte ett långt tåg med traktorer. 
Nya, gamla, grå, röda. En enda traktor hade störtbåge. Förare i alla åldrar och modeller. Jag försökte fråga flera unga traktorkillar varför de demonstrerade. Ingen kunde engelska.
Läste sedan på nyheterna att bönderna strejkade över hela Grekland. Skatten skulle höjas från deras nuvarande 14 % med cirka 10 %. De flesta skulle nog vara solidariska med regeringen om de såg att även dessa herrar fick sänkta löner och var beredda att avstå från lyxliv.
Upp till kamp emot korruptionen!








tisdag 3 december 2013

RENA, RAMA GREKISKAN!

I guideböcker har jag läst att grekerna är ett folk som gärna bistår med hjälp, utan att vänta sig något i gengäld. Det fick vi erfara i kväll.
På dagarna står vi förstås vid någon strand, men inför natten kör vi till bebyggda områden med belysning. Idag for vi till en grusplan utanför veterinären, som vi ska besöka i morgon. Alldeles intill ligger en verkstad. På kvällen knackade en man på dörren.
-Säg att hunden är sjuk och att vi.... började jag viska bakom ryggen på B, som öppnade. Van att bli bortkörd, van vid husbilsförbud.
Mannen pratade och viftade och visade att vi kunde ställa oss vid verkstaden istället. Planare, lugnare och tystare! När vi körde upp på asfalten, gick han in och tände ljuset i lokalen - för vår trygghet! Vi satt länge och tårögda över denna omtänksamhet! Vi har köpt med klistermärken med en dalahäst på. Han ska få en sådan i morgon!
                                     
Stranden på dagen.....

                                   
                               .....men bland hus och ljus när solen går ner!

Vi fick nys om att en penningstark, "galen" tysk hade byggt en riddarborg  vid havet! Måste ses! Vi snirklade dit via "grönsaksvägar", som jag kallar leriga stigar som används mellan växthus och olivodlingar. Vi såg den på långt håll, ofattbart! Ni vet hur grekisk bebyggelse ser ut: låg, vitmålad, tegeltak. Här fanns hela pojkdrömmen! Riddare, vindbryggor och massor med torn. Det enda som fattades var en trängtande jungfru! Inte nog med detta: bredvid borgen låg en murad häst! Så stor att det rymdes en 2-rummare inuti kroppen! Veckans upplevelse!




Växlande väderlek - nu har vi helt klart för oss vad det uttrycket innebär!
Hetta, ljumma bad, stekande sol avlöses av en vecka med skyfall, evighetslånga och hamrande åskväder. Vi läste i guideboken att Peloponnesos har en mycket regnig vinter, 
men ... det fixar vi när vi kommer dit, tänkte vi. Är nog inte så farligt. Positivt tänkande bara!
Vi spelar spel, bakar bröd, läser Alice Munro, äter gott för att hålla de regntunga skyarna borta. Men, det är inte förrän vi hör om vinter, snö och bister kyla i Sverige, som vi kan njuta oss igenom de strilande dagarna. Här låter de naturen ta hand om regnvattnet. Så blir det floder av vägarna också!
Brunt vatten istället för asfalt.

Det är något fel på det grekiska språket. Rättare sagt med bokstäverna! Felet ligger i att de inte ser ut som våra. Det går inte ens för en fantasifull människa att gissa sig till vad de ska föreställa.
Därför har vi inte lärt oss grekiska än (var tror ni uttrycket: "rena grekiskan", kommer ifrån?), vi väntar tills dom tagit sitt förnuft tillfånga och börjar använda våra bokstäver. Jag behövde två dagar för att träna in ordet havregryn, som jag sedan med lätt nonchalans uttalade så perfekt att biträdet begrep direkt. Hon hämtade påsen och höll sedan en kvarts föreläsning om allt man kunde använda grynen till. Tyvärr kunde man inte koka gröt på dom, sa hon, fast jag påstod det.
Sekund heter på grekiska: dhefterålleptå (om man skriver det som det uttalas). Att hålla reda på var betoningen ska ligga blir övermäktigt, nån gång måste man ju andas! Att JA på det hellenska språket heter NE, ligger ju bara i linje med detta! Förstår ni nu vad jag menar?!

Har på facebook förstått att alla i hemlandet firar advent med samtliga tillbehör. Blev lycklig idag, när vi under en stadspromenad fick se en grekisk adventsstjärna!  Passar bra att tillönska er en skön advent, fast vi inte har varken pepparkakor eller blinkande ljusslinga. Men, det har väl ni!

Uttala det här om ni kan!