Visar inlägg med etikett vandring. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett vandring. Visa alla inlägg

tisdag 4 mars 2014

Grattis! Gratis grill!

TIPS! För husbilsgillare: gå in på www.nomadliv.se! En härlig hemsida, där du kan prenumerera på tidningen Nomadliv, som kommer ut med sitt första nummer i mars! I tidningen hittar du den roligaste krönika jag någonsin skrivit: Husbilsyoga!

Det är karnevalstider i medelhavsländerna! Det droppar helgdagar
och vi har inte en aning om vad grekerna firar, men rätt som det är,
så har affärerna stängt. Häromdagen fick jag oplanerat baka bröd
i Omnia-ugnen (världens åttonde underverk) på gasspisen.
Hade B inte fått sitt frukostbröd - ja, då hade inte jag velat vara
i närheten! Det bästa med hembakat är att jag kan smuggla in
en massa nyttigheter i brödet, så att hans magsystem  får något
rejält att jobba med. Annat det än baguetterna på vetemjöl och vatten!

Festyran började med att folket här i Neapoli samlades på strandpromenaden, utklädda skolungdomar spelade för glatta livet i en charmig musikkår.
Gatuhundarna flydde, för att strax krypa fram igen när grillarna tändes. En enkel musikanläggning sköttes av tre äldre herrar, repertoaren var den vanliga sorgsna, men medryckande Zorba-stilen.
När grillspetten, souvlakin, var färdiggrillade tog alla för sig. När vi upptäckte att det var gratis, blev det många varv kring grillarna!



Folk började dansa: barn, gamla, flickor och äldre män, som trots stela ben visade hur det skulle gå till. 
Röken från grillarna svepte in ringar med dansande, saftflaskor langades och täckjackor knäpptes upp. En sagolikt gemytlig stämning spreds ut över havet, vidare ut bland bergen.
Karnevalen fortsatte helgen därpå. Alla var utklädda, barn och vuxna. Musikkåren spelade. Strandcaféerna, som nyligen burit ut dynor och kuddar i de inbjudande sofforna var överfulla med kaffe-och vattendrickande gäster, ballonger small, ungar grät och tonåringstjejerna gjorde sitt bästa för att verka ointresserade av just den där killen som är så himla läcker!

Visst är vi gärna med och inviger sommarmöblerna!
Uppstoppade figurer pryder stan.

Tillvaron i Neapoli är perfekt: vi står fritt både öster och väster om stan. Alldeles vid stranden och vid vattenkranar. På bägge sidor löper grusvägar längs havet, perfekt för Kajsa-promenader. På västra sidan har jag en härlig badvik, vi kan sitta i solstolarna utan att störa någon, polisen åker förbi och vinkar. Ibland står vi på torget, med wifi, två fina grönsaksbutiker och 20 caféer.
På fm är det härligt att gå österut....
...och kvällstid passerar vi hamnen och en flock gäss....
....och ibland tar jag cykeln ut till en udde med en vacker kyrka.

Peter, en svensk kille som bor här i husbil sedan flera år, kommer och hälsar på ibland. 
Hans hund, Wovi, hittehund från Turkiet, åker gärna med på scootern!

Härligast är förstås att sitta i solen och läsa på iPaden. 
Men det går inte utan att skugga skärmen med en handduk.
Kajsa gillar också skuggan bäst!

Bor man i en fin villa på bergssluttningen, 
så tar man 4-hjulingen ner till stan och handlar.

Höns till salu!
Hönsen är väl, som jag förstår, de enda djur i Grekland som har ett gott liv. 
De går alltid ute på markerna och sprätter.

Ständigt hängande utanför, när husse kör gatlopp fram och tillbaka.

Konsten att tukta ett träd, så att man får skugga över sin mc!

Varför köpa en dyr cykelkorg, när man kan halvera en plastdunk?!

Inte för att jag sett några åsnor i stan,
men det kanske är tvåbenta, bilburna dom menar?







fredag 23 mars 2012

La dolce vita (det ljuva livet!)

Vi kan bocka för den ena punkten efter den andra på vår önskelista: sol, hetta, vindstilla, ännu mera sol, svalkande bad, nybakat bröd, svala nätter och ännu mera sol! Allt vi ber om, det får vi!
Paradiset heter nu San Vito lo Capo, en liten by på nordvästra spetsen av Sicilien. Från början en fiskeby, där de hårt arbetande yrkesmännen säkert inte hade tid att beundra den breda vackra stranden med finaste ökensand. Där befolkningen gömde sig i skuggan, när den afrikanska hettan svepte in i bukten. Byn ligger på en platta i nivå med havet mellan berget Monaco och en märklig platå, som sträcker sin arm långt ut i det turkosblå vattnet och avslutas med ett enormt fyrtorn.
San Vito är alla semesterfirares dröm - i juli ökar ortens folkmängd, från de 3000 invånarna till hundratusen besökare! Varje byggnad innehåller ett hotell eller B&B, restauranger och caféer finns i varenda gathörn. Just nu är det som i Tomtens verkstad: det putsas och målas, snickras och fixas. Kommunen är modern: inget skräp någonstans, maskiner rensar och jämnar stranden, stora områden är avsatta för bilparkering och centrala delar av staden stängs av för trafik. Befolkningen hänger med, gatorna är rensopade, balkonger blåmålade och jag har aldrig sett så många stora blomkrukor på gatorna utanför privathusen. Affärer med exclusiva varor öppnar för några sommarmånader - ja, ni som är vana vid västkusten, Båstad, Österlen eller Gotland, vet precis vad jag menar.
Kyrka, som varit kloster och försvarstorn.
Måste vara bra träning för benmuskler att gå i den lösa sanden!
Cooper-klubben har träff i San Vito.
San Vito är centrum för den nordafrikanska basfödan couscous (vetemannagryn). I september avgörs här VM i couscous, där kockar från hela världen deltar. Det finns kurser i denna kokkonst och alla restauranger har en specialmeny med couscous.

Än så länge kan vi ställa oss var som helst med husbilen.
Båtfolket börjar synas på havet.
Den stora näringen på västra Sicilien har i århundranden varit fångst av tonfisk. Fisken drevs in i bukter och slaktades där. Dessa fångstställen kallas Tonnara och många byggnader, fabriker och skorstenar finns kvar som minnesmärken över storhetstiden. Även museum visar redskap och båtar. 
Fiske pågår överallt - det måste ligga i generna!
Undrar om fiskarfamiljen hade tid och ork att beundra utsikten utanför dörren?!
Byggnader vid en Tonnara
Tonnara-anläggning,  där man förädlade tonfiskköttet till olika produkter.
Ofta fanns ett kokeri, där en hög skorsten utgjorde ett riktmärke i trakten.
Boskap går lös överallt och får söka beten i det karga landskapet.