TANDLÖS

Att slarvigt kliva nerför en trappa och samtidigt lukta på blommorna som väller ner över räcket - det är inget jag rekommenderar! Tjoff, så for fötterna åt ett håll och överkroppen åt ett annat och hakan slog i ledstången och den lösa biten som låg på tungan, hade inte legat där förut.
En krona. Ja, alltså inte en peng utan en tandkrona!
De tandläkarbesöken ska jag berätta om en annan gång. Men dyrt blev det!
Mellan behandlingarna fick jag "ledigt" en vecka, så vi for till några av våra favoritplatser söderut för att hänge oss åt sol och bad.
Första stoppet blev Agnone Bagni, där minst fem hundar hälsade Kajsa välkommen. Fem-sex fiskegubbar höll till där, annars var det folktomt. Med Etna som vittne kastade jag mig i böljorna efter en lång strandpromenad (där jag t o m provade att jogga! Jag lovar, det ska jag inte göra om!)

Rättstavat på stranden.

Låååång sandstrand, lååång njutning på Agnone Bagni.

Fin utsikt till frukost. Fri parkering överallt.

Nästa stopp är en charmfavorit: lilla byn Brucoli, där nästan varenda hus har en fin väggmålning. Det måste väl ha varit ett Steg-3-projekt för en arbetslös konstnär! 

En pampig fästning ligger vid inloppet till en naturhamn och här stavas livet: FISKE! 

Etna är en ständig kuliss, här från byn Brucoli.

Torget på kvällen. Fiskargubbar som pratar om väder och vind.

Nämen - är det inte Jesus som är ute och går?!

-Oj, en främmande, läcker schnauzertik har kommit till byn.

Väggmålningar av hög klass på husfasaderna.

Hjälp, har dom ingen el-utbildning här?

Husbilsfolkets käraste hållplats: vattenkranen!

Väggmålning med helikopterräddning. Luftbevakningen av stränderna sker dygnet runt.

Läste att man tagit emot 2200 båtflyktingar på en helg vid södra kusten!

Så gjorde vi ett strandhugg i Syrakusa, parkerade vid hamnen. Förra resan var vi där den 13 december, då tiotusentals människor firade helgonet Lucia. Nu tog vi långa promenader i egen takt, åt glass på tomma uteserveringar och besökte förstås fisk-och grönsaksmarknaden.

Båtar, båtar, gamla delen av Syrakusa ligger på en ö.

Soppa och knäcke med utsikt över Syrakusa by night.

Undrar vad konstnären vill sälja: tavlan, fisken eller sitt krossade hjärta?

Den här vill jag inte möta under simturen.

Vill inte ha till middag heller, förresten!

Italien + vespan = sant! Vill ha!

Jodå, polisen log när jag hotade honom med kameran, 

men ni ser ju försvarsställningen!

Efter några dagar vid stranden i Lido di Noto, med sol och härliga bad, tog vi motorvägen tillbaka till Naxos och den väntande tanden. Plötsligt ropade vi SNÖ! bägge två. Marken under pinjeträden var helt vit, men det var inte nederbörd utan någon slags klöver som blommade. Men vackert var det!

Kaktusen, som vanligtvis är en ganska ful och ogästvänlig växt, ville inte vara sämre, utan prunkade med lysande röda blommor.

Menar gps:en att vi först ska köra på oss själva bakifrån och 

sen avsluta med att köra runt, runt i en oändlig fyrkant?

Ööööhh, släng den, säger jag!

Två stora: Etna och Ikea!

Den första storheten som möter den som åker längs Siciliens östkust är vulkanen Etna, en av världens största, fortfarande aktiva vulkan. 3.370 meter över havet sträcker sig den snöklädda toppen. Ibland flåsande ut en svaveldoftande andedräkt, ibland frustande ut både gnistor och bolmande rök. Otaliga gånger har Etna haft utbrott och begravt stora områden i glödande lava. Fastän tusentals människor har omkommit, fortsätter man att bygga bostäder på sluttningarna, som om senaste utbrottet var det sista. Romarna trodde att Vulcan (eldens gud) hade sin smedja i berget. Etna är 6 mil i diameter och det finns många kratrar.

Den pysande, rykande vulkanen Etna

Inte undra på att hus rasar iväg nerför branterna!

Äntligen nere vid kusten, efter körning på snirkliga bergsvägar.

Ofta ligger Etna dold i moln och dimmor, men vid klart väder är den en vacker syn!

                          
Den andra storheten på östkusten är Ikea of Sweden, strax utanför storstaden Catania. Vårt mottagande där lämnar mycket att önska. Fast jag viftade med Family-kortet och uttalade felfritt: sono svedese, hördes inga fanfarer, ingen röd matta rullades ut och det enda jag bjöds på var svenskt kaffe! Vi var 9-10 husbilar som övernattade utanför Ikea. Det var annat än på några västsvenska köpcentrum, där vi blivit både bortkörda och bötfällda! Vi gick en runda på varuhuset på kvällen, nyfiken på vad möbler och prylar skulle heta på italienska. De kära, gamla namnen fanns kvar! Billy, Klippan och Eketorp, som ljuv musik.....Vi tjuvlyssnade på hur italienarna uttalade alla svenska namn: torta, tåårrta, thooortaa, när de stod vid frysdisken och kollade prinsesstårtorna.

B kramar sitt knäcke under den enorma Ikea-masten.

Många husbilar använde Ikea som ställplats.

De hade märkt upp platser för husbilar

Gashällar och medelhavskakel - inte så svenskt.

En kille låg gömd bland gose-djuren och skrämde folk.

 Jag har aldrig sett så mycket folk på ett svenskt Ikea, som på detta i Catania. En torsdag kväll! Fredag morron var P-platsen full redan före öppningsdags. Hundratals små Fiat, oftast med 2-4 kvinnor i, kom i långa rader. Hur skulle de få med sig platta paket hem i minibilarna? Eller skulle de bara hit och äta svenskt julbord för 140 kronor? Vi handlade naturligtvis våra favoriter: B köpte 6 burkar lingonsylt för 100 kronor, jag tog en burk med världens godaste pepparrotssås och naturligtvis så slank det med ett paket Leksands knäcke!

Kära gamla Billy! Italienarna får vackert lära sig svenska!

Här sätter man babyn, medan mamma sitter på toan.

Läs om "Vindlande vulkanvägar" på www.boihusbil.blogspot.com