ARRIVEDERCI !

Den italienska delen av resan närmar sig sitt slut. Vi har 5 mil och 2 dagars internet kvar, innan vi lämnar landet för den här gången. Eftersom vi är tidiga på väg hem, kommer vi att kolla vädret, innan vi drar oss norrut. Vi tänker göra olika stopp utefter Rivieran, besöka konstmuseer och nationalparken Camargue, med de svarta tjurarna, vita hästarna och med ovanlig flora och fauna. De mest berömda konstnärerna har bott här i olika perioder och lämnat kvar konst, som gåva eller betalning.
Hur det blir med internet på resan genom Europa vet vi inte än, så det kan vara sista inlägget för den här gången. Tack alla ni som har hängt med oss!
Vi har utnyttjat motorvägen på Italiens västra kust på färden norrut. Tråkigt, snabbt och minimal utsikt pga tunnlar och regn. Övernattning på någon Autostop. Trångt på helgen, då alla långtradarna har körförbud. Höll på att bli tokiga en natt på en lastbil som stod bakom oss med full gas, antagligen för att  köra ett kylaggregat. Bosse satte på varningsblinkers rakt mot hans hytt! Där fick han!
Glömde att vi inte längre befann oss på Sicilien och trodde att vi skulle kunna köra ner till havet och parkera med husbilen. Pytt, pytt - i Viareggio hade vi tur och hittade en tom parkering vid en skola. Stränderna var restaurangernas egendom.

Vacker strandpromenad i Viareggio.

Här uppe skulle jag inte vilja bo - kolla vägen!

I höstas köpte vi den bästa och dyraste gps:en.
Vi kan inte säga att den hjälpt oss särskilt mycket. 

Seg, obeslutsam, svårmanövrerad. Tomtom - we don´t like you.

Ööhhh - hur menar du nu?

Tips för er som har en kulle i trädgården.

Mandelträd, mimosa och magnolier blommar för fullt.

Hur kan vi veta att vi nått civilisationen? Jo, vi ser McD och loppisar!

I Viareggio finns ett enormt hamnområde med större lustyachter än jag nånsin sett. 

Alla byggnader närmast havet var båthus. Här räckte det inte med att ha miljoner på banken!

Vackra väggmålningar smyckade husen. Picassostil på en hel del.

Klenoden ska nog ut på påsk-tur. Här fejas det!

En träbåt i jätteformat.

Visst kan Picasso ha målat dessa hästar!

Fred - en viktigt symbol i dessa tider.

Vi har nu landat i en liten by, Laiguéglia, granne med Alassio. Hittade en gratis ställplats med vattenkran. En enormt lång strandpromenad inbjuder till långvarig hundrastning. Längs hela gångvägen sitter gamla foton, som visar livet i byn i början på förra seklet. Husen är vackert dekorerade och mellan stranden och huvudvägen löper charmiga, vindlande gränder.  Påsken är säsongens första, stora utflyktshelg och överallt snickras och putsas det - inkomsterna är på väg!

Vackra hus med målade dekorationer.

Den här illusionsmålningen lurar verkligen ögat!

Kyrktornens kakelkupoler är som en godispåse.

Bilder från förr på gågatan. Kolla i bakgrunden: basen för de fiskrensande kvinnorna.

Fotriktig dirigent!

Visst har italienska polisen vespa, 

hur skulle de annars kunna jaga bovar i gränderna?

En elbil, ropar Bosse och vill gärna provköra.

Gitarr för bläckfisk?

Vi och Kajsa älskar de kilometerlånga strandpromenaderna.

Stränderna städas inför påsken. 

Kommer de att få start på denna rosthög?

Vilka gäster väntar de sig på campingplatsen? 

Två meter bred väg och återvändsgata!

TANDLÖS

Att slarvigt kliva nerför en trappa och samtidigt lukta på blommorna som väller ner över räcket - det är inget jag rekommenderar! Tjoff, så for fötterna åt ett håll och överkroppen åt ett annat och hakan slog i ledstången och den lösa biten som låg på tungan, hade inte legat där förut.
En krona. Ja, alltså inte en peng utan en tandkrona!
De tandläkarbesöken ska jag berätta om en annan gång. Men dyrt blev det!
Mellan behandlingarna fick jag "ledigt" en vecka, så vi for till några av våra favoritplatser söderut för att hänge oss åt sol och bad.
Första stoppet blev Agnone Bagni, där minst fem hundar hälsade Kajsa välkommen. Fem-sex fiskegubbar höll till där, annars var det folktomt. Med Etna som vittne kastade jag mig i böljorna efter en lång strandpromenad (där jag t o m provade att jogga! Jag lovar, det ska jag inte göra om!)

Rättstavat på stranden.

Låååång sandstrand, lååång njutning på Agnone Bagni.

Fin utsikt till frukost. Fri parkering överallt.

Nästa stopp är en charmfavorit: lilla byn Brucoli, där nästan varenda hus har en fin väggmålning. Det måste väl ha varit ett Steg-3-projekt för en arbetslös konstnär! 

En pampig fästning ligger vid inloppet till en naturhamn och här stavas livet: FISKE! 

Etna är en ständig kuliss, här från byn Brucoli.

Torget på kvällen. Fiskargubbar som pratar om väder och vind.

Nämen - är det inte Jesus som är ute och går?!

-Oj, en främmande, läcker schnauzertik har kommit till byn.

Väggmålningar av hög klass på husfasaderna.

Hjälp, har dom ingen el-utbildning här?

Husbilsfolkets käraste hållplats: vattenkranen!

Väggmålning med helikopterräddning. Luftbevakningen av stränderna sker dygnet runt.

Läste att man tagit emot 2200 båtflyktingar på en helg vid södra kusten!

Så gjorde vi ett strandhugg i Syrakusa, parkerade vid hamnen. Förra resan var vi där den 13 december, då tiotusentals människor firade helgonet Lucia. Nu tog vi långa promenader i egen takt, åt glass på tomma uteserveringar och besökte förstås fisk-och grönsaksmarknaden.

Båtar, båtar, gamla delen av Syrakusa ligger på en ö.

Soppa och knäcke med utsikt över Syrakusa by night.

Undrar vad konstnären vill sälja: tavlan, fisken eller sitt krossade hjärta?

Den här vill jag inte möta under simturen.

Vill inte ha till middag heller, förresten!

Italien + vespan = sant! Vill ha!

Jodå, polisen log när jag hotade honom med kameran, 

men ni ser ju försvarsställningen!

Efter några dagar vid stranden i Lido di Noto, med sol och härliga bad, tog vi motorvägen tillbaka till Naxos och den väntande tanden. Plötsligt ropade vi SNÖ! bägge två. Marken under pinjeträden var helt vit, men det var inte nederbörd utan någon slags klöver som blommade. Men vackert var det!

Kaktusen, som vanligtvis är en ganska ful och ogästvänlig växt, ville inte vara sämre, utan prunkade med lysande röda blommor.

Menar gps:en att vi först ska köra på oss själva bakifrån och 

sen avsluta med att köra runt, runt i en oändlig fyrkant?

Ööööhh, släng den, säger jag!

SICILIEN RUNT I HUSBIL

"Bryt upp, bryt upp, den nya dagen gryr....

oändligt är vårt stora äventyr!"

Ja, så diktade Karin Boye. När vi senast besökte Sicilien, träffade vi ett svenskt par, som i många år seglat på Medelhavet och hade låtit brodera Boyes text på sina kepsar.

Visst handlar det om att bryta upp: från den inrutade, bekväma vardagen med alla kvadratmetrar. Men också från snö, kyla, kallstarter och mörker.

Att avstå från advent, julstjärnan, skinka och klappar. Eller att inte avstå utan ställa husbilen i södern och ta ett flyg för en månad hemma med familj och barnbarn.

Möjligheterna är oändliga.

Vi saknar inte pepparkakor, sillen eller semlorna. Kajsa, hunden, saknar inte nyårsfirandet, även om åskvädren söderut kan vara lika påfrestande som raketerna hemma.

Just nu har vi några dagars stopp i Berlin, staden som har allt att erbjuda. På färjan Trelleborg-Rostock, satt vi i det fina hundrummet, tillsammans med fyra andra äventyrare. Två på premiärresa till Spanien i ny husbil och två på väg till sin gård uppe i bergen vid Malaga.

Vi gjorde ett sovstopp före Berlin med laxmiddag och beundrande blickar på proffsiga 

väggmålningar vid entrén till shop och café.

Vår nya gps vägrar att släppa ifrån sig info om det ena och det andra men vi tog oss ändå in i centrum av Berlin till vännerna Beate och Wolfgang, där mat och sällskapsspel väntade.

Visst kliar det i målarfingrarna, när jag ser detta!

-Fin service i det där Tyskland, tycker Kajsa.

Toan kostar 7 kr, om du inte är av denna storlek. 

Jag såg hur B hasade på knäna in!