onsdag 9 november 2011

VAR SKA VI SOVA?


Nu börjar åter det som är fricampande husbilsåkares dilemma. Var ska vi ställa oss för natten? För att få sova ostört, känna oss trygga eller att inte stå i vägen för någon. Det som på dagen verkade vara en idealisk plats, kan en sen kväll kännas ödslig och otrygg. Reklambelysningen som spred sitt varma ljus över husbilen, släcks plötsligt kl 11 och mörkret blir kompakt. Den lugna gatan blir sena nattimmar en bensinslukande racerbana för rastlösa tonåringar. Eller så kommer sopbilar kl 4 på morgonen och tömmer med buller och bång femtioelva soptunnor, tillverkade av den plåten som låter mest. 
Nåväl, vi resonerar oss fram till en gemensam ställplats och för det mesta blir det bra.
Vi närmar oss nu Österrike, ett land i vars huvudstad jag bodde och arbetade ett år på 60-talet, som ung och oskuldsfull svenska. Svenska flickor jämställdes då med Anita Ekberg, en förebild som jag hade svårt att leva upp till. Men, jag lärde mig tala tyska som en flytande inföding! Här i Bayern, i södra Tyskland, är dialekten precis som i Wien, lite rund, lite skånsk. Hej då heter "pfirti", hej heter "grüüs di". Kul!
När vi kör spelar vi italienska poplåtar, dels frammanar vi känslan från förra året, dels tränar vi på den italienska betoningen av orden. Ack, om vi kunde språket! Lite otryggt att lämna den del av världen, där vi kan göra oss förstådda.

Åh, dessa dalar och dessa berg! Man kan bli religiös för mindre! Bilden är tagen i farten, därav dålig kvalité.

Vi är i läderbyxornas land, Bayern. Med 2-liters ölglas och ompa-ompa. Bosse ville inte ha några lädershorts, trots att de hade erbjudande om en hel kostym för 2000 kr! Men, kunde han inte åtminstone köpt en hatt med rakborste!? Ett blått förkläde av siden skulle passat mig, eller kanske en hel dirndl?

Rolig text bak på en långtradare: Utan mig skulle motorvägen vara härligt tom. Precis som ditt kylskåp!


Barn har fått göra teckningar till kampanjen för bilbälten. Effektfullt!


Ett monument över något i utkanten av Berlin: hundratals stenblock, tätt, tätt över ett stort område.

I Berlin dök det plötsligt upp en gammal väderkvarn, bland höghus och snabbtåg.

2 kommentarer:

  1. Hej, Gunilla & Bosse!
    Nu har även vi hittat hit för att hålla ett öga på er!
    Själva har vi snurrat runt i Friesland en vecka och besökt de elva frisiska städerna.
    Ett referat kommer kanske längre fram, på vår hemsida. Jag fick ett ”Frysk Paspoart” så nu är jag medborgare där också. Stina drack för mycket Bessengenever så hon kunde inte uttala det frisiska språket, hon blev underkänd!
    Måste erkänna att vi följer er med viss avund men samtidigt unnar vi er det så väl och på nått sätt lever vi med i er resa tills vi själva kan sticka iväg om 3½ månad.
    Gunilla, ta väl vara på Bosse så han kör försiktigt! ;-)
    Stina & Julian

    SvaraRadera
  2. Åh, va kul att ni är med på resan! det är bara bra för Stina att dricka nåt starkt, bästa sättet att hålla virus på avstånd! Kram KGB

    SvaraRadera